Jag kommer!

Livet och allt runt om blir inte alltid som man tänkt sig, just nu känns det som om jag klättrar på ett stuprör in smort med glidmedel, klättrar.. klättrar men glider ner... och ner... Men jag tänker, om man klättrar tillräckligt länge och inte ger upp så försvinner friktionen tillslut..

Jag har befunnit mig på många konstiga ställen och platser, bra och dåliga. Men jag har iaf vetat var jag befinner mig, Men denna gången vet jag inte riktigt vad jag har runt mig och hur jag känner. Jag kommer upp för det där stupröret så småning om, jag kommer hitta problemet och eliminera det. Även om det handlar om att jag skulle behöva förstöra en ond del av mig själv. Men dom onda och dåliga sidorna man har med sig själv finns för en anledning. Vem vet hur länge jag kommer halka runt där på stupröret utan att få grepp. Men en sak e jävligt säker,... jag kommer!

Jag ska bara röka upp..